Island firar 1000-årsminnet av kristnandet

20-23 juli firar Island 100-årsminnet av att kristendomen infördes genom att riksdagsbeslut av Alltinget. Redan 1 och 2 juli organiserade regeringen och den lutherska kyrkan ett tusenårsfirande på Thingvellir, där Alltinget höll sitt möte för tusen år sedan. President Ólafur Ragnar Grímsson, som besökte Rom i november 1998, hade bjudit in påven som sände sin ekumenikgeneral den australiske kardinalen Edward Cassidy, som var med på firandet på Thingvellir. Islands ambassadör vid den Heliga stolen Hjálmar W. Hannesson berättar att han var där tillsammans kardinal Cassidy - och att vädret var det bästa hittills i år.

20 till 23 juli firar Islands 4000 katoliker sitt eget 1000-årsjubileum i den katolska domkyrkan i Reykjavík under ledning av biskop Jóhannes Gijsen. Flera katolska kyrkoledare från de omgivande länderna deltar med föreläsningar och predikningar, bland annat de svenska katolikernas ledare biskop Anders Arborelius från Stockholm. Katolikernas firande börjar torsdag 20 juli med en mässa till minne av den helige Thorlak, en 1100-talsbiskop som är Islands skyddshelgon. Det är början på tre dagars festligheter. Thorlak var biskop på Island på 1100-talet. Den katolske biskopen i Reykjavik Johannes Gijsen säger att Thorlak bidrog till att ge Island en kristen identitet och en isländsk identitet över huvud taget.

Thorlak är den ende islänning som blivit regelrätt helgonförklarad, berättar Jacques Rolland, en fransk präst som arbetar på Island sedan snart 20 år. Han påpekar att den nuvarande påven Johannes Paulus II utropade Thorlak till Islands skyddshelgon 1984.

Thorlak var en isländsk bondson som studerade i Paris och i England och kom till Island via Norge. 1174 utsågs han till biskop i Skalholt av Alltinget. Han vördades som helgon redan före sin död 1193 och 1199 bad Alltinget att han skulle saligförklaras. Det finns inga spår i de medeltida dokumenten av att han verkligen skulle ha saligförklarats formellt, men han vördades som helgon i Norden under senmedeltiden och kanske har dokumenten gått förlorade.

Ambassadören berättar att han egentligen är historiker. Att bli ambassadör i Vatikanen var en gammal dröm som gör det möjligt för honom att sitta på Vatikanbiblioteket och läsa gamla handskrifter som rör Islands medeltida historia. Men i själva verket har ambassadören sitt kontor i Reykjavik och kommer till Rom bara ett par gånger om året. Men trots sitt intresse för medeltida handskrifter är ambassadören medveten om att Island idag står inför en rad utmaningar, och det handlar bland annat om att bevara fisket och naturen.

Pater Jacques Rolland kommer från Frankrike. För över 20 år sedan lärde han känna dåvarande katolske biskopen på Island just när han själv funderade på att bli präst. Jacques kände sig lockad av fjärran länder - han hade en farbror som var missionär i Kina. På Island blev Jacques Rolland så väl mottagen att han valde att ta emot biskopens inbjudan att bli präst hos honom. 1983 prästvigdes han. Idag tillbringar han en stor del av sin tid med att resa runt på Island för att besöka landets 4000 katoliker.

4000 katoliker är inte mer än en normal katolsk församling. Men katolikerna är spridda över hela landet. Jacques reser runt och hälsar på hos en, två eller tre katolska familjer på varje plats. De är ofta mycket tacksamma över att kyrkan sänder någon som hälsar på. Kyrkans ambition är att en präst besöker alla katoliker åtminstone en gång i månaden. De klarar inte av att besöka dem varje söndag.

Island firar samtidigt 1000-årsminnet av Leif Erikssons upptäckt av Amerika. Det är just år 1000 som Leif Eriksson, son till Erik den röde, skall ha seglat från Grönland till Amerika som han kallade Vinland. Berättelsen nämns för första gången på 1300-talet och är alltså inte känd från samtida källor. Arkeologiska utgrävningar i Newfoundland har bekräftat att det fanns en mindre nordisk bosättning där under medeltiden. 1000-årsminnet uppmärksammas med en utställning på Smithsonian Museum of Natural History i Washington med stöd från Nordiska ministerrådet och Volvo. Forskarna menar att bosättningen på Newfoundland var en etapp på väg söderut, där Leif Eriksson skulle ha funnit de vinrankor som fick ge namn åt kontinenten, men det verkar som om vikingarna egentligen var mer intresserade av den betydligt svalare Labradorkusten längre norrut. Man kan koppla ihop Islands bägge 1000-årsjubileer eftersom Leif Eriksson var kristen. Han hade blivit döpt i Norge varifrån han seglade till Grönland men fördes ur kurs o ch hamnade på en okänd kust, som han kallade Vinland.

http://www.radiovaticana.org/scandinavo/svedese.htm

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB