«Dominus Jesus»

Omdiskuterade utdrag ur troskongregationens dokument om «pluralistisk religionsteologi» Dominus Jesus, som presenterades 5 september.

(Om andra kyrkor och «kyrkliga gemenskaper»)

17. Det finns en enda Kristi kyrka som är närvarande (subsistit) i den katolska kyrkan, som leds av Petrus efterträdare och av biskoparna i gemenskap med honom. De kyrkor är äkta lokalkyrkor som visserligen inte lever i fullständig gemenskap med den katolska kyrkan men förenas med henne av nära band som apostolisk succession och en giltig eukaristi. Därför är Kristi kyrka närvarande och verksam också i dessa kyrkor, även om de saknar full gemenskap med den katolska kyrkan, eftersom de inte accepterar den katolska läran om det primat som biskopen av Rom enligt Guds vilja objektivt har och utövar över hela kyrkan.

De kyrkliga gemenskaper som å andra sidan inte har bevarat ett giltigt episkopat och den äkta och fulltändiga substansen i det eukaristiska mysteriet är inga kyrkor i egentlig mening. Men de som döps i dessa kyrkor införlivas i Kristus genom dopet och har därför en viss om än ofullständig gemenskap med kyrkan. Dopet strävar av sig självt efter att låta livet i Kristus utvecklas helt och fullt genom fullständig trosbekännelse, eukaristi och kyrkans fulla gemenskap.

(Om andra religioner)

22. När Gud sände frälsaren Jesus Kristus ville han att den kyrka han grundade skulle bli redskap för hela mänsklighetens frälsning (jfr Apg 17:30-31). Denna trossanning minskar inte den uppriktiga respekt som kyrkan har för världens religioner. Men på samma gång utesluter den på ett radikalt sätt den likgiltiga mentalitet som «präglas av en religiös relativism som leder till att man tror att `en religion är lika bra som någon annan'». Det är sant att efterföljare av andra religioner kan ta emot Guds nåd, men det är lika säkert att de objektivt befinner sig i en grav bristsituation jämför med dem som har frälsningsmedlens fullhet i kyrkan.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/Olle Brandt

av Webmaster publisert 11.09.2000, sist endret 11.09.2000 - 13:01