Påven till Armenien 2001?

Påven och ledaren för Armeniens kristna sade på fredagen att de ser fram emot att träffas i Armenien nästa år. Österländsk sång och rökelse fyllde Peterskyrkan på när påven Johannes Paulus II och den armeniske patriarken Karekin II firade en ekumenisk gudstjänst i Peterskyrkan. Samtidigt sade de i ett gemensamt uttalande att hoppas kunna genomföra ett påvebesök under 2001.

Karekin fick i gåva en relik av Gregorios upplysaren (ca 240-326), som på 200-talet förde kristendomen till Armenien. Denna gåva är en milsten för alla armenier, utbrast Karekin II.

Gudstjänsten firades på armeniska och inleddes med att reliken av Georgios upplysaren bars fram i procession. På hedersplatserna i Peterskyrkan satt skäggiga armeniska kyrkoledare i mörka kåpor som avlägset påminde om jediriddarna i Star Wars-filmerna. Ovanpå den mörka kåpan bar Karekin en klarlila mantel, medan påvens dräkt gick i guld.

Under gudstjänsten i Peterskyrkan på fredagen bad Johannes Paulus II och Karekin II för freden och rättvisan i Mellanöstern och hoppades att judar, kristna och muslimer kan leva tillsammans. "Just nu ber vi särskilt för freden i Mellanöstern. Må alla Abrahams barn växa upp i ömsesidig respekt och klara av att leva i fred i denna heliga del av världen," sade de bägge kyrkoledarna i ett gemensamt uttalande.

Den armeniska kyrkan är en självständig kyrka med gamla anor som är varken katolsk eller ortodox. Den är en av de självständiga så kallade österländska kyrkor som skildes från resten av kristenheten under lärostriderna på 400-talet. Redan år 301 förklarade den armenske kungen Trdat III att Armenien var ett kristet land. I det angränsande romarriket pågick fortfarande blodiga förföljelser mot de kristna. Den armeniska kyrkan firar därför nästa år sitt 1700-årsjubileum, och det är till det som påven är inbjuden. Karekin II:s föregångare Karekin I, som avled i juli 1999, hade under flera år haft viktiga ekumeniska kontakter med påven. Johannes Paulus II skulle besöka Armenien 1999 men resan fick skjutas på framtiden på grund av patriarkens sjukdom och död.

Både Karekin och Johannes Paulus II påminde i sina tal om det turkiska folkmordet på armerna 1915, som har präglat den moderna armeniska kulturen och som var det första organiserade folkmordet under 1900-talet. Fram till 1800-talet ingick Armenien i det turkiska imperiet. 1893 gjorde armenierna uppror mot turkarna, som svarade med den första stora massakern 1894. 1909 dödades 25.000 armenier och under första världskriget förde turkarna en ren utrotningspolitik på armenierna. Omkring en miljon människor dödades. Efter första världskriget blev Armenien självständigt men blev snart en sovjetrepublik. Sovjetunionens upplösning gjorde det möjligt för den armeniska kyrkan att återuppta sina kontakter med andra kyrkor. Den armeniska kyrkan har idag sju miljoner medlemmar, men bara två miljoner bor i Armenien medan resten bor i utlandet, särskilt i USA, efter folkmordet 1915.

Reliken som Karekin II fick består av ett lårben i ett relikskrin av guld och glas och har tidigare förvarats i ett kloster i Neapel uppkallat efter "Gregorios från Armenien". Det kom relikerna troligen på medeltiden tillsammans med nunnor som flydde från Armenien. Gregorios lårben skall nu placeras i den nybyggda domkyrkan i Erevan. Gregorios var en ung kristen som arbetade för den armeniske kungen Trdat III. Men Gregorios protesterade mot den hedniska kulten av Anahits och försvarade kristendomen. Kungen lät då kasta honom en djup grop full av ormar. Enligt legenden botade Gregorios kungen själv genom sin förbön, vilket ledde till att kungen Trdat III blev kristen tillsammans med hela hovet år 301. Gregorios vigdes till biskop i Caesarea och ägnade resten av sitt liv åt att sprida kristendomen i Armenien. Men den armenska kyrkan berättar att kristendomen kom till Armenien för första gången tillsammans med två apostlar, Taddeos och Bartolomeos. Därför kallas kyrkan den "armeniska apostoliska kyrkan."

Under de senaste åren har det gjorts stora framsteg i närmandet mellan den armeniska och den katolska kyrkan alltsedan påven Paulus VI träffade dåvarande patriarken Vasken I 1970. Johannes Paulus II och Karekin I träffades 1996 och 1999. 1996 undertecknade Johannes Paulus II och Karekin I en gemensam deklaration där de tog avstånd från de tidigare lärostrider som skiljde armenierna från resten av kristenheten efter konciliet i Kalcedon 451. Ännu är de bägge kyrkorna inte framme vid full och synlig enhet, men det är inte långt kvar. Det märks om man läser hur påven och Karekin talar om varandra i det gemensamma uttalandet: "Vi erkänner att både den katolska kyrkan och den armeniska kyrkan har giltiga sakrament, särskilt prästvigningen och eukaristin, tack vare biskoparnas apostoliska succession. Vi fortsätter att be för full och synlig gemenskap oss emellan. Den liturgi vi leder tillsammans...och den välsignelse vi delar ut tillsammans vittnar om att vi är bröder i biskopsämbetet," skrev påven och Karekin.

I september påpekade Vatikanens troskongregation att man ur katolsk synvinkel inte kan använda ordet systerkyrka om alla kristna samfund och att själva ordet "kyrka" ut katolsk synvinkel förutsätter apostolisk succession och giltiga sakrament. Påvens och Karekins gemensamma uttalande visar att dessa svårigheter inte alls föreligger i förhållandet mellan katolska och armeniska kyrkan.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-11

Vatikanradions skandinaviska avdelning /OB/00-11-11
11. november 2000