Påvens jultal till kurian: "Varje form av terroristiskt våld vanärar Guds helighet"

I sitt jultal till sina medarbetare i kurian sade påven på lördag att "Varje form av terroristiskt våld vanärar Guds helighet". Påven såg tillbaka på det gångna årets viktigaste händelser ur Vatikanens synvinkel och funderade över hur en troende människa ser på terrorism och kan bidra till fred i världen.

Det gångna året inleddes på trettondagen 6 januari 2001 med att Johannes Paulus II undertecknade en programskrift inför det tredje kristna årtusendet under en högtidlig mässa på Petersplatsen. I det apostoliska brevet Novo millennio ineunte sammanfattade han erfarenheterna av det nyss avslutade jubelåret 2000 och uppmanade med Jesu ord de kristna att våga "ge sig ut på djupt vatten" (Luk 5:4). "Inför det nya årtusendet börjar kyrkan om från Kristus, låter sig stöttas av Faderns kärlek tröstas av Andens outsläckliga gåva. Kyrkan vill tjäna världen i ödmjukhet genom att vittna genom sitt liv och sina verk och erbjuda världen sin enda rikedom: Herren Kristus, människans frälsare och återlösare."

Påven påminde om att kyrkans uppdrag i första hand har anförtrotts biskoparna, de som han mött under deras rutinbesök i Vatikanen, under höstens biskopssynod om framtidens katolska biskopar, under de nya kardinalsutnämningarna i februari och kardinalsmötet inför det tredje årtusendet i maj.

Under det gångna året har påven också kunnat avsluta jubelårets vallfärder till bibliska platser genom att resa i Paulus fotspår till Athen, Damaskus och Malta. I Damaskus besökte han Omajjadmoskén och genomförde så historiens första påvebesök i en moské för att visa att "den katolska kyrkan respekterar islam även om den klart och tydligt erkänner skillnaderna".

I juni besökte Johannes Paulus II det övervägande ortodoxa Ukraina, där det finns starka spänningar och tvister om rätten till kyrkobyggnader mellan katoliker och ortodoxer efter den grekisk-katolska kyrkans återuppståndelse efter kommunismens sammanbrott.

Kort efter terroristattackerna i USA 11 september flög påven till den forna sovjetrepubliken Kazakhstan, där man mötte ett visserligen muslimskt men framför allt sekulariserat postsovjetiskt land. På hemvägen besökte han Armenien för att delta i firandet av 1700-årsminnet av landets kristnande och för att hedra minnet av de armenier som utrotades i början av 1900-talet under en av de första stora etniska utrensningarna. I Armenien bodde påven för första gången som gäst hos en ickekatolsk kyrkoledare, katholikos-patriarken Karekin II.

Världens mest folkrika land Kina har påven däremot inte kunnat besöka än. Men i anslutning till firandet av 400-årsminnet av jesuitmissionären Matteo Riccis ankomst till Kina sände han en uppmärksammad hälsning till det kinesiska folket, där han bad om förlåtelse för att missionärer på 1800-talet lät sig beskyddas av kolonialmakterna och så försvårade evangeliets spridning.

Efter den kortfattade översikten över det gångna året ägnade påven en stund åt att reflektera över terroristattackerna 11 september och reaktionerna på dem. "Inför denna situation måste de som är lärjungar till Kristus, fredsfursten (jfr Jes 9:5) ihärdigt förkunn att varje form av terroristiskt våld vanärar Guds helighet och människans värdighet, och att religionen aldrig får bli orsak till angreppskrig, hat och förtryck. Jag upprepar min uppmaning till alla människor av god vilja att göra vad de kan för att finna rättvisa lösningar på de många konflikter som plågar världen och för att alla skall få en nutid och en framtid i fred. Man får inte glömma att "det finns ingen fred utan rättvisa, det finns ingen rättvisa utan förlåtelse!" (Budskap inför Världsdagen för fred 12 januari 2002).

Johannes Paulus II har tagit två initiativ för att visa hur kristna kan bidra till en äkta fred, som "är en gåva från Gud": en faste- och böndag 14 december för alla världens katoliker, och ett interreligiöst fredsmöte i Assisi 24 januari. 14 december samlades också pengar in till offren för krig och terrorism. Genom denna dag av bön, fasta och allmosor grep påven tillbaka på en urgammal kristen tradition, och han lät 400-talsbiskopen Petrus Chrysologus förklara: "Det bönen ber om, det uppnår fastan, och det mottar barmhärtigheten. Dessa tre, bön, fasta och barmhärtighet är ett enda och får liv av varandra" (Petrus Chrysologus, Sermo 43; PL 52, 320).

"I samma linje vänder vi oss 24 januari återigen till Han som ensam kan riva ned muren a fiendskap som skiljer människorna. I Franciskus stad skall företrädare för världens religioner, särskilt kristna och muslimer, be för att man skall komma över motsättningarna och främja en äkta fred." Jag tackar alla dem som över hela jorden förenar sig med denna botövning. Frukten av deras offer skall lindra lidandet hos många prövade bröder och systrar."

Vatikanradions skandinaviska avdelning
22. desember 2001