Biskop uppmanar katoliker engagera sig i det svenska samhället

Katolikerna i Sverige är vana vid att skicka pengar till fattiga länder men är ofta dåliga på att engagera sig för dem som har det svårt i Sverige. Redan när påven Johannes Paulus II besökte Sverige 1989 tyckte han att Sveriges katoliker måste engagera sig mer i det svenska samhället. Nu när det katolska stiftet i Stockholm firar 50 år är det dags, menar den katolske biskopen i Stockholm Anders Arborelius i ett herdabrev som lästes upp i Sveriges katolska kyrkor söndag 14 september och som man kan läsa på hemsidan för den katolska kyrkan www.katolskakyrkan.se.

Först och främst kan katolikerna lära det svenska samhället något om integration.

"Vi har verkligen något viktigt att dela med oss av," skriver Anders Arborelius. "De erfarenheter som människor av olika nationaliteter i våra församlingar har gjort av att leva och verka tillsammans skulle kunna bli fruktbara för hela samhället. I många avseenden fungerar våra församlingar som ett slags integrationsverkstäder. För oss är det helt naturligt att vi som samlas söndag efter söndag för att fira eukaristi har så olika bakgrund, men det finns nog inte så många andra liknande mötesplatser i vårt land. Nationellt, kulturellt och socialt är vi högst olika, men vi har den grundläggande enhet i tro, hopp och kärlek som kan överbrygga våra olikheter. Något liknande behövs också för Sverige av idag och i morgon: en gemensam identitet och värdegemenskap, som gör alla medborgare till solidariska medmänniskor. Tänk om vi kunde bidra mer aktivt till detta," utbrister biskop Anders Arborelius.

Sedan föreslår han några olika områden där han tycker att Sveriges katoliker gott kunde engagera sig litet mer.

Det gäller att motverka dagens främlingsfientliga stämningar och faran för ökad diskriminering och rasism.

Det gäller också att vörda livet från konceptionen till den naturliga döden. Det handlar inte bara om katolska kyrkans välkända motstånd mot abort.

Biskop Anders Arborelius nämner också problemen med mobbning och vulgärt språkbruk i skolan. Det är viktigt att "förbättra skolmijön," skriver han, och kommenterar: "Det är glädjande att se att katolska skolor har tillkommit på enskilda lekmäns initiativ. Samtidigt är det oroande att vissa arbetar för att förbjuda de konfessionella skolorna."

Att vörda livet betyder också att visa respekt för gamla och att stötta dem i livets slutskede i stället för att se dem som ett problem som skall elimineras. "Det bästa sättet att få de röster att tystna som förespråkar eutanasi är att ge en god palliativ vård i livets slutskede," skriver Anders Arborelius. "Många äldre känner sig övergivna i ett allt mer ungdomsfixerat klimat.... Som biskop är jag djupt tacksam för att det finns så många äldre människor i våra församlingar som utstrålar godhet, vishet och fromhet. utan dem skulle vi som Kyrkan vara mycket fattigare."

Till sist betonar biskopen att det är bra att det finns enskilda katoliker som tillsammans med andra engagerar sig för "irreguljära invandrare, som inte har några sociala rättigheter."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/03-08-15

Vatikanradioens svenske program (15. september 2003)
14. september 2003

av Webmaster publisert 18.09.2003, sist endret 18.09.2003 - 10:33