Organdonation en välsignad handling, mener religiøse ledere

I motsats till vad många tror ställer sig de stora världsreligionerna positiva till organdonation och transplantation.

I en debattartikel i Dagens Nyheter ställer sig nu ledarna för Sveriges kristna, judar och muslimer bakom organdonation och transplantation. Att säga nej till organdonation är ett personligt beslut som kräver respekt, men det har ingen grund i de stora västerländska världsreligionerna, skriver de.

Här nedan följer artikeln i sin helhet:

Religion anges ofta som ett hinder för organ- och vävnadsdonation. Men det är fel. I motsats till vad många tror ställer sig de stora världsreligionerna positiva till organdonation och transplantation. De kristna, judar och muslimer som ändå tar ställning emot organdonation gör det framför allt av en personlig övertygelse. Det beslutet kräver respekt, men det har ingen grund i de stora västerländska världsreligionerna - judendom, kristendom och islam.

När vi i de olika samfunden i Sverige diskuterar religiösa frågor är det inte så vanligt att vi kommer fram till en gemensam ståndpunkt. Att vi nu gör ett unisont uttalande - i syfte att avliva en av de vanligaste myterna runt organdonation - är därför också en betydelsefull religiös händelse i Sverige.

De tre stora västerländska religionerna - judendom, kristendom och islam - kommer fram till sitt positiva ställningstagande till organ- och vävnadsdonation på lite olika vägar. Detta går tillbaka till grundläggande tankar inom de olika religionerna.

Judendomen - som är en debatterande religion - kommer fram till sitt ställningstagande för organ- och vävnadsdonation genom att väga viktiga principer mot varandra. Inför donation av organ och vävnader är det framför allt två halachiska regler som blir aktuella - kevod hamet - respekten för den döda kroppen och pikuach nefesh - plikten att rädda och främja livet.

Rädda liv viktigare än regler

När dessa två principer hamnar i konflikt med varandra är budet att rädda liv viktigare än iakttagandet av de regler som gäller för att visa respekt för den avlidne. Att visa respekt för människokroppen leder till att vissa bud ibland måste upphävas för att kunna rädda liv. Man kan till exempel upphäva Shabbatlagarna om det visar sig nödvändigt för att kunna hjälpa en person vars liv ör i fara.

Att visa respekt för den döde har givit judendomen lagar och föreskrifter som skall försäkra den döda kroppen en bibehållen värdighet. Ett stoft skall behandlas med samma respekt som den levande kroppen vid varje förberedande steg inför begravningen.

Men när det gäller att rädda liv får denna lag åsidosättas - inklusive förbudet att stympa en kropp. Påbudet att rädda liv - pikuach nefesh - har lett till att halachiska auktoriteter inom de judiska församlingarna i hela världen tillåter donation av organ och vävnader från en avliden i syfte att rädda ett människoliv.

En mänsklig Gud

Kristendomen - som bokstavligt talat fötts ur judendomen genom Jesus Kristus - hänvisar också till grundläggande, bibliska regler för sitt ställningstagande för organ- och vävnadsdonation. En viktig regel inom kristendomen är den så kallade gyllene regeln, såsom Jesus formulerat den i Matt. 7:12: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger."

Enligt kristen tro hjälper oss den gyllene regeln att se frågan om organ- och vävnadsdonation ur ett dubbelt perspektiv. Vad vi själva vill att andra skall göra för oss bör vägleda oss i vad vi bör göra för andra. Om man kan tänka sig att ta emot organ från en annan människa för att rädda sitt eget liv bör det vara en självklarhet, att det är lika naturligt att efter sin död ge organ till en annan människa - ty "allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni göra för dem."

Men kristendomen går ett steg vidare genom evangeliet om Jesus Kristus. Gud är enligt kristen tro en mänsklig Gud. Gud föds som flykting i ett stall, dör som brottsling på ett kors och lämnar en tom grav efter sig på jorden. Det mest centrala i den kristna tron är att Jesus Kristus har dött för att vi skall leva. Kristi försoningsdöd är unik och enastående i sitt slag, eftersom Jesus Kristus inte bara är sann människa, utan samtidigt sann Gud. Hans död och uppståndelse spränger gränserna för det jordiska livet in i evigheten.

Men genom evangeliet om Jesu död och uppståndelse är den kristna tron inte främmande för tanken, att en människas död kan ge andra människor liv. Att donera sina organ och vävnader till transplantation efter sin egen död kan på intet sätt betraktas som ett "offer" i den meningen som Jesus Kristus offrade sig för mänskligheten. Men det är utan tvekan en medmänsklig och kärleksfull handling, där det är möjligt att ur min egen död ge andra människor nya livsmöjligheter.

Rädda ett liv, rädda alla

Den islamiska rättens syften bygger på att främja människans bästa. Den som följer islams juridiska regler finner, att den präglas av enkla lösningar och stor förståelse. "Det nödvändiga tillåter det förbjudna." Detta är en viktig tanke i den islamiska juridiken. Den öppnar en möjlighet att hitta lösningar vid speciella situationer (liksom att rädda liv) som gör det otillåtna tillåtet.

Med tanke på detta blir det uppenbart, att organdonation inte kan förbjudas i islam. Tvärtom - människor bör uppmanas att vara mer engagerade, förstående och villiga att donera organ.

Gud säger i Koranen: "Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet" (Sura 5, vers 32).

Det islamiska rådet för fatwa och forskning som består av mer än trettio berömda, lärda personer och experter från olika länder har fattat ett beslut, som tillåter organdonation och transplantation. Det är dock förbjudet att utöva handel med organ eller att genom organdonation förorsaka någon allvarlig skada.

En handling välsignad av Gud

I dag, den 4 oktober står Sverige värd för den femte Europeiska Donationsdagen. Det är en dag då de avlidna organ- och vävnadsdonatorerna ska hedras. Det är också en dag som påminner oss om att många svenskar fortfarande väntar på en transplantation.

Som svenska representanter för de stora västerländska världsreligionerna vill vi därför betona att det ur religiös synvinkel inte finns något som hindrar människor från att efter sin död donera organ och vävnader för transplantation.

Tvärtom skulle man kunna säga att organ- och vävnadsdonation inte bara är en medmänsklig handling. Det är en handling välsignad av Gud. "Dont take your organs to heaven. Heaven knows we need them here."

Anders Arborelius
Biskop Stockholms katolska stift,
ordförande Sveriges kristna råd

K G Hammar
Ärkebiskop Svenska kyrkan

Philip Spectre
Rabbin Stora synagogan, Judiska församlingen i Stockholm

Mahmoud Khalfi
Imam Sveriges muslimska råd

SVE - Katolska Kyrkan i Sverige
4. oktober 2003