Ny svensk rapport: Unge kristne krenkes

 

jente ber.jpg

UNGE KRISTNE I SVERIGE: Halvparten opplever diskriminering, spesielt i skolen. (Illustrasjonsfoto).

 

Sveriges Kristne Råd la onsdag 19. februar frem en alarmerende rapport: Annenhver kristen svensk ungdom opplever å bli krenket på grunn av sin tro, og velger av den grunn å skjule at de er troende.

 

Bakgrunnen for rapporten «Unga troende i samhället» er at Barnekonvensjonen den 1. januar ble svensk lov. Sveriges Kristne Råd (SKR) ønsket derfor å undersøke hvordan denne endringen kunne være til støtte for barn og unges religionsfrihet i Sverige, og å få kartlagt hvordan situasjonen er i dag. SKR gjennomførte en spørreundersøkelse blant 393 kristne ungdommer fra ulike kristne trossamfunn, (katolske, ortodokse, lutherske og frikirkelige menigheter). Hovedspørsmålet var om de var blitt utsatt for diskriminering og krenkelser på grunn av sin kristne tro.

Funnene er nedslående.

 

Annenhver krenket

Halvparten av de spurte ungdommene (49%) svarer at de har opplevd krenkelser på grunn av sin kristne tro.  Det er en betydelig høyere andel enn gjennomsnittet for ungdom i det svenske samfunnet. Ifølge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, oppgir 14,2 % av alle ungdommer i Sverige at de har opplevd krenkelser på grunn av diskriminering.

 

Skolen verst

Ikke minst er skolen stedet hvor mange svenske ungdommer opplever krenkelser på grunn av sin tro. Krenkelsene kommer ikke bare fra andre elever, men i stor utstrekning også fra lærere. Hver fjerde ungdom i undersøkelsen svarer at de har opplevd å bli krenket av sin lærer på skolen og at krenkelsene som oftest skjer i forbindelse med undervisning i naturvitenskap og i religion.

-Vår rapport peker på en problematisk situasjon for troende ungdom, spesielt når det er læreren som krenker. Rapporten er nok et tegn på at religionsfriheten i Sverige ikke er så opplagt som vi gjerne liker å tro, sier erkebiskop Antje Jackelén i Svenska kyrkan til SKR.

 

Hender.i.bønn.jpg

Hva skjer på sikt?

Hun får støtte av pinse-forstander Daniel Alm.

-FNs barnekonvensjon omhandler barns rett til en allsidig utdanning samt retten til religiøs og kulturell identitet. Men hva skjer på sikt med et samfunn hvor troende ungdommer ikke oppmuntres til å søke sin overbevisning og samtidig lærer seg å respektere andres tro? spør pinse-forstander Daniel Alm.

Rapporten ble presentert i Stockholm på onsdag, samme dag sto en debattartikkel på trykk (se under) i avisen Svenska Dagbladet, undertegnet av flere kirkeledere.

-I debattartikkelen oppfordrer vi utdanningsminister Anna Ekström og Skolverket til å kartlegge enda bedre hvordan skolen lever opp til barnekonvensjonen målt ut fra religionsfriheten til barn og unge i skolen, sier SKRs generalsekretær, Karin Wiborn.

-Vår spørreundersøkelse omfatter troende ungdom fra kristne kirker. Det er grunn til å tro at for eksempel muslimsk og jødisk ungdom har lignende opplevelser og kanskje til og med i større utstrekning, sier biskop Anders Arborelius i Stockholms katolska stift. (SKR).

 

Arborelius.jpg

NEDSLÅENDE RAPPORT: Kardinal Anders Arborelius er bekymret over en utvikling der unge kristne og annen troende ungdom i Sverige må skjule sin tro. FOTO: Hans Rossiné

 

«Många unga kristna känner sig kränkta»

 

Onsdag den 19. februar trykket avisen Svenska Dagbladet debattartikkelen Många unga kristna känner sig kränkta. Artikkelen er skrevet av presidiet for Sveriges kristna råd (SKR), og den er undertegnet av blant andre kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, og av Svenska kyrkans erkebiskop Antje Jackelén.

 

Les artikkelen under:

DEBATT. Den 1 januari blev barnkonventionen svensk lag vilket kyrkorna länge arbetat för. Hur kan denna förändring vara till stöd för religionsfriheten för barn och ungdomar i Sverige? Sveriges kristna råds enkätundersökning visar att varannan kristen ungdom upplever sig kränkt för sin tros skull och att det i vissa fall är lärare som kränker. Det gör att många unga troende döljer sin tro.

 

Vi lanserar idag rapporten Unga troende i samhället som visar på en problematisk situation för troende ungdomar i Sverige. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Av de svarande anger varannan ung person att de har upplevt sådana kränkningar. De anger att kränkningarna är vanligast i samband med skolans naturvetenskapliga ämnen och inom religionskunskapen. Ungdomar uppger att lärare har en “dumförklarande ton när det gäller kristendomen i förhållande till vetenskapen” och beskriver hur religionslärare på gymnasiet ägnar sig åt ”raljerande över tro”.

 

En ung person som tillhör en ortodox kyrka skriver: ”Jag blev kallad dum, fick kommentarer som ’tror du på tomten också’, hånades med vulgära skämt om min tro … Värst var min gymnasielärare i geografi. Jag lyfte det flera gånger men fick inget stöd av någon i skolan”.

Det vi ser i rapporten tycks vara en frukt av dels villfarelsen om att tro och (natur)vetenskap utesluter varandra och dels det exotifierande sättet att undervisa i religionskunskap, som belagts i tidigare forskning (Kittelman Flensner 2015), där religiöst liv beskrivs som föråldrat, irrationellt, främmande och sådant som någon annan ägnar sig åt.

 

Enkätundersökningen frågade också vem som uttalat sig nedsättande om religiös tro och troende. De flesta svarade att det var kamrater men en dryg fjärdedel anger att det var lärare. Var fjärde troende som upplever sig kränkt blir alltså utsatt av en lärare i den offentliga skolan. Skolan ska enligt läroplanen vara ”en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där”.

 

Skolan är en social mötesplats där ungdomar ska lära sig att leva med andra som har en annan bakgrund än sig själv. Det står vidare i läroplanen för religionskunskap att undervisningen ska “bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Trots det anger en fjärdedel av dem som upplever sig kränkta att det är lärare som utsätter dem. Det som framkommer i enkätundersökningen är särskilt allvarligt då det sker i en miljö som kräver obligatorisk närvaro enligt skollagen. Vi vet att den stora majoriteten av lärare utför ett gott arbete, men när det är läraren som utför kränkningen är detta mycket problematiskt eftersom en elev som upplever sig utsatt ska vända sig till sin lärare.

 

Ordet kränkt är en juridisk term i relation till de olika diskrimineringsgrunderna. I vardagligt tal används ordet kränkt ofta som ett uttryck för att känna sig utsatt av någon anledning. I vår enkätundersökning svarar 10 procent ”vet inte” på frågan om de har upplevt sig kränkta på grund av sin tro. De uttrycker tveksamhet om deras upplevelser kan beskrivas med ett så starkt ord som kränkning. Om dessa ”tveksamma” räknas in är det så många som 60 procent av de knappt 400 svarande som på grund av sin tro blivit utsatta.

 

Enligt undersökningen ”Ung idag” (2018) från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har 14 procent av unga i åldern 16-25 år upplevt att de på grund av diskriminering känt sig kränkta det senaste halvåret. MUCF:s undersökning säger vidare att andelen som upplever att de blivit kränkta har ökat sedan 2012. Trenden är att allt fler unga upplever diskriminering utifrån utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion.

 

Omkring en halv miljon barn och vuxna i Sverige deltar varje vecka i kyrkornas verksamheter, exempelvis gudstjänster eller barn- och ungdomsaktiviteter. Men i dagens Sverige ges ofta religions- och övertygelsefrihet tolkningen att normalläget är icke-tro. Det finns tydliga strömningar i samhället som förespråkar att barn och ungdomar ska växa upp i en religionsneutral värld. Sverige är en sekulär stat där religion och stat är skilda åt. Men Sverige är inte ett sekulärt samhälle. Det svenska samhället består till stor del av människor med religiös tro.

 

I vårt annars så individualistiska samhälle klumpas troende ungdomar ofta ihop till en homogen grupp som antas tycka och tänka precis likadant. De kan komma från vitt skilda kristna traditioner och som individer kan de tänka annorlunda än den kyrka de går till. Vår enkätundersökning riktar in sig på troende ungdomar från kristna kyrkor. Det finns anledning att tro att exempelvis muslimska och judiska ungdomar har liknande upplevelser och kanske till och med i större utsträckning. Det är också viktigt att det finns respekt för den som väljer att inte tro.

 

FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda. Vad händer på sikt med ett samhälle där troende ungdomar inte uppmuntras att söka sin övertygelse och samtidigt lär sig att respektera andras tro?

 

Det är utbildningsminister Anna Ekström (S) och Skolverket som har ansvar för att skolan följer barnkonventionen, skollagen och läroplaner som innebär religionsfrihet för barn och ungdomar. Sveriges kristna råds enkätundersökning om kränkning av troende ungdomar i skolan visar att det nu krävs en djupare undersökning om hur skolan verkligen lever upp till lagen.

För Sveriges kristna råd, presidiet:

Anders Arborelius
biskop, Stockholms katolska stift

Daniel Alm
föreståndare, Pingst – fria församlingar i samverkan

Benjamin Dioscoros Atas
ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan

Antje Jackelén
ärkebiskop, Svenska kyrkan

Karin Wiborn
generalsekreterare, Sveriges kristna råd