Rouen 2014

Feiringen av tusen­års­minnet for Olav den Helliges omvendelse i Rouen.

OBS: Økumenisk guds­tjeneste flyttet til lørdag den 18. oktober.

Les mer
 

Kyrka och gerilla i Colombia

I Colombia, där ett inbördeskrig mellan regering och olika gerillagrupper pågått i 35 år, gav radio och tv stort utrymme åt påvens vädjan om fred efter helgens våldsamma gerillattacker som krävde flera tiotalst människoliv. Påven sade i söndags att han är orolig för dem som kidnappats av guerillan i Colombia och hoppas att förhandlingarna mellan regering och guerilla kan återupptas. Johannes Paulus II gjorde uttalandet i söndags när han som vanligt ledde middagsbönen "Angelus" från påvepalatsets balkong i sommarresidenset Castel Gandolfo sydöst om Rom, där han stannar till slutet av september. Förhandlingar är "den enda framkomliga vägen till försoning mellan colombianerna," sade påven, som besökte Colombia 1986.

I Colombia finns det två viktiga gerillagrupper: vänstergerillan Farc och den kristna gerillan ELN. Den katolska kyrkan tar avstånd från bägge två.

Farc, den största gerillangruppen, har 15.000 soldater. Farc är den äldsta och starkaste marxitiska gruppen och kräver omfattande ekonomiska och jordbruksreformer. De har legat bakom flera blodiga attentat den senaste tiden, som lett till att fredsförhandlingarna mellan dem och regeringen har skjutits på framtiden. Två särskilt blodiga attacker genomfördes i helgen. I fredags  lät Farc en kraftig bilbomb explodera utanför arméns kaserner i industristaden Medellin i nordvästra Colombia. Tio personer dödades, 30 skadades och minst fyra kvarter jämnades med marken av explosionen. Explosionen inträffade samtidigt som regeringens förhandlare Victor Ricardo skulle sammanträda med guerillan Farc i södra Colombia. Förhandlingarna har nu skjutits på framtiden. Det var också Farc-gerillan som i helgen bombarderade en liten bergsstad i nordvästra Colombia med hemmagjorda robotvapen. Upp till 17 människor dödades och minst 40 hus förstördes. Angreppet inleddes sent i fredags och upphörde kort före gryningen i lördags. Farc håller över 450 personer som gisslan som påtryckningsmedel i fredsförhandlingarna. Farc kontrollerar nu omkring 40 procent av landsbygden i södra Colombia. Flera opinionsundersökningar den senaste tiden visar att de flesta colombianer tar avstånd från president Andres Pastranas sätt att verka för fred. De flesta ser Farc som terrorister utan politiska mål. Pastrana vann valet 1998 efter att ha lovat att fred hade högsta prioritet. Han inledde formella förhandlingar med Farc i januari.Andra bedömare menar att det behövs mer bestämda aktioner. Förre säkerhetsrådgivaren Alfred Rangel skrev nyligen i tidningen El Tiempo att "Vi tjänar ingenting på att sätta på oss skygglappar och kalla dem terrorister." Han menade att enda lösningen är att sätta in armén och besegra Farc på slagfältet.

ELN är en USA-fientlig, maoist-marxist-leninistisk gerillagrupp med 3000 soldater som bildades 1963. Också ELN får sina största inkomster från lösensummor för kidnappningar. De låg bakom den beryktade kidnappningen av hundra mässdeltagare i en katolsk kyrka den 30 maj. På lördagen sade ärkebiskopen av Cali i Colombia, Isaias Duarte, att medlemmarna och ledningen i den nationella befrielsearmén (Ejercito De Liberacion Nacional, ELN) är exkommunicerade för att ha kidnappat över hundra mässdeltagare under en mässa i en katolsk kyrka i stiftet den 30 maj. Guerillan håller ännu 39 av dem fångna. "Det är med stor sorg som jag har undertecknat dekretet," sade ärkebiskop Duarte. "Det är inget straff utan konstaterandet av ett faktum, för alla döpta kristna som deltog i kidnappningen har excommunicerat sig själva."

ELN ser sig själva som "kristna som har gripit till vapen." Guerillan är påverkad av katolska rörelser och av 1980-talets katolska befrielseteologi. Fram till februari 1998 leddes den av den spanske prästen Manuel Perez. Ärkebiskop Duarte förklarade omedelbart efter kidnappningen att guerillasoldaterna skulle exkommuniceras om de inte släppte gisslan. Han sade att han tänkte vänta till 30 juli, exakt två månader efter kidnappningen. Ledaren för ELN, Nicolas "Gabino" Rodriguez, erkände i juni att en stor del av hans soldater var skräckslagna inför tanken att bli exkommunicerade. "Gabino" bad kyrkan om ursäkt och reste rentav till Vatikanen för att förklara vad som hänt, men kardinal Dario Castrillon Hoyos, från Colombia och en av påvens närmaste medarbetare, sade i helgen: "`Gabino' har klart och tydligt sagt till mig att han inte tänker släppa hela gisslan om inte en lösensumma betalas."

ELN håller också fångna 16 av de 41 passagerarna på ett litet flygplan som kidnappades 12 april. I utbyte kräver de att regeringen skall avmilitarisera ett område i norra Colombia där de skall hålla fredsförhandlingar, så som redan skett i förhandlingarna med Farc. ELN kräver alltså nu dessutom en lösensumma för de totalt 70 personer de håller som gisslan och har så, enligt Colombias riksåklagare, förvandlat en politisk aktion till enkel utpressning som inte hjälper fredsprocessen. En del tyder på att ELN också ligger bakom fredagens kapning av ett venezuelanskt flygplan med 16 personer ombord, fast gerillan nekar till det.

Johannes Paulus II sade i söndags att "Under de senaste veckorna har jag på nära håll följt de smärtsamma händelserna i den väpnade konflikten i Colombia med hundratals kidnappningar, förstörelse av bebodda centra och kyrkor, och mord på obeväpnade människor. Det är oroväckande att det är så svårt för fredsprocessen att gå framåt. Den är den enda framkomliga vägen för försoning mellan colombianerna. Vatikanen främjar bestämt all strävan efter fred mellan folk och i varje folk och uppmuntrar och stöder den försoningskampanj som inletts av Colombias biskopar och av många människor av god vilja."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/99-08-02

Emneord: