Mennesket kan ad fornuftens vei finne sannheten

Encyklikan "Fides et ratio": Människans förnuft kan finna sanningen

Påvens trettonde rundbrev "Tro och förnuft" handlar om att människan kan finna sanningen och att denna är en person. Det säger ärkebiskop Tarcisio Bertone, som är sekreterare för Vatikanens troskongregation och kardinal Ratzingers andreman, till Vatikanradion.

"Encycklikan," förklarar ärkebiskop Bertone, "tar sin utgångspunkt i att Gud har "uppenbarat sin vishet." Det betyder att Gud, som har skapat universum, ger människan förmågan att lära känna sanningen. Denna sanningen är i sitt djupaste väsen en person: Jesus Kristus. Kristus blir därför den som uppenbarar Gud Fader för människan. Utgångspunkten är alltså att Gud låter människan och mänskligheten komma i kontakt med honom själv. Gud är en person, och han vill lära känna de personer som människorna är. Varje enskild människa och mänskligheten som helhet kan möta en Gud som bryr sig om varje människas och hela mänsklighetens historia, erfarenhet och öde. Med denna utgångspunkt gör påven en reflexion som handlar om hur människans förnuft kan söka efter sanningen, lära känna sanningen och samtidigt öppna sig för det som förnuftet inte kan nå."

Ett av påvens syften med den nya encyklikan är alltså att tvärt emot en del moderna strömningar försvara människans förnuft och dess möjligheter, fortsätter ärkebiskop Tarcisio Bertone.

"Rundbrevets budskap är att visa uppskattning för människans förnuft, för förnuftets funktion och för människans intelligens. Påven visar att han litar på förnuftet. Samtidigt vill han stimulera oss att fortsätta reflektera och öppna oss för Guds uppenbarelse och för det oförståeliga. Redan Chesterton sade att när människan inte längre tror på Gud, då tror hon på vad som helst. Det innebär att människan sänker sig, inte att hon höjer sig. När människan tror på Gud och litar på Gud, då förvandlas människan. Andra vatikankonciliet säger att då blir människan människa fullt ut, så som Gud ville att hon skulle bli när han skapade henne."

Titeln "Tro och förnuft", Fides et ratio, pekar på två vetenskaper: teologi och filosofi. Men vilken av dessa bägge vetenskaper kan hjälpa dagens människa till sanningen? Ärkebiskop Bertone förklarar att de behöver och kompletterar varandra, och pekar på moderna exempel på tänkare som förenat tro och vetande, teologi och filosofi.

"Filosofi och teologi är beroende av varandra. Det handlar om två olika sätt att analysera verkligheten och fördjupa vetenskapen. Det är två vetenskaper som måste växelverka. Man kan säga att deras förhållande är ett jämlikt äktenskap. Jag vill inte säga att den ena beror av den andra eller är den andras tjänare. Filosofin för sökandet framåt och fördjupar sanningen och gör det lättare att förstå tron. I ett särskilt kapitel betonar påven att filosofin är viktig i kyrkan och för vår tids teologer. Han nämner många kristna tänkare från olika tider som har byggt på denna dialog mellan tro och filosofi. Påven nämner också Edith Stein, vars personliga erfarenhet som en filosof som sökte sanningen ledde henne till att upptäcka Kristus och omfamna honom och den sanning han är."

Och idag då? När Johannes Paulus II blickar ut över vår tids tankeströmningar slås han av att många håller på att ge upp tron på förnuftet, som om det ändå inte kunde hjälpa människan. Därför, säger ärkebiskop Bertone, vill påven visa vår tid att människans förnuft bär på en stor kraft.

"Å ena sidan kan påven verka pessimistisk. Han gör en realistisk analys av vår tids filosofiska strömningar och noterar att de ofta leder till att man ger upp och tror att förnuftet inte kan nå fram till sanningen och än mindre öppna sig för tron. Men å andra sidan erkänner påven den starka kraften hos människans förnuft. Han vill uppmuntra människans förnuft att fortsätta söka."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/16.10.98